Min ridfilosofi

Då jag träffar en ny häst och rider den så ger jag alltid hästen möjlighet att visa mig på vilket sätt den vill bli behandlad. Jag tycker det är viktigt att man visar respekt mot alla djur och inte bara "klampar på" och gör som man "alltid gör" med alla hästar/djur. Varje häst är en egen individ med egen personlighet. Jag tycker det är viktigt att fråga hästen "vem är du?" innan man börjar kräva olika saker av den.

Sen då jag sitter på ryggen så känner jag efter hur hästen vill bli riden. Hur känns den för skänkeln, lat, pigg, svarar den på broms, tygeltag, sits osv. Hästar är väldigt olika tex min skogsmulle är trög och trygg (oftast, inte alltid), hon jobbar om man kräver det men gör inget extra ifall man inte förstår att be henne om det och hon stannar på ett "hooo" utan tygeltag eller att man släpper långa tyglar. Min tanke då jag sitter på hästryggen är idag att vi gör detta tillsammans. Jag "sitter inte och rider på en häst" utan vi är ett team som gör roliga saker tillsammans på den nivå som vi båda behärskar, och jag tycker det är viktigt att man litar på hästen man rider. Att den får en uppgift att bära fram mig lugnt och tryggt och jag litar på att den gör det i utbyte mot att jag rider följsamt och mjukt.

Min klippa. Jag litar på henne till 100% där hon bär fram mig. Hon anpassar alltid själv hastighet efter underlag vilket är otroligt tacksamt och det har räddad oss flera gånger då jag trott att man kunnat galoppera fram medan hon ansett att det varit för lerigt eller halt och då stannat börjat skritta. I början blev jag många gånger otroligt arg på henne för detta eftersom jag inte förstod varför hon stannade... Sen började jag se ett mönster. Hon berättar alltid för mig vad hon tycker och som hennes människa är det min uppgift att se till att jag bemöter henne med respekt och tar även hennes åsikter i tanke, inte bara mina egna. Dúna har varit hos mig nu 3,5 år och det skulle vara otroligt (HEMSKT!!) "roligt" att se film från vår första tid tillsammans, så otroligt många missförstånd har vi haft men hon har alltid förlåtit och jag har fått försöka igen tills jag lärt mig. :)

Julkalendern - Värsta ridovanan

Lucka nr 16

 Just nu har jag två ovanor jag verkligen borde träna bort.

1. Släpper på stödet på tygeln och rider med för långa tyglar. Jag kan ju inte förvänta mig och tro att Dúna gör det bästa om jag inte hjälper henne med stödet!!

2. Jag gungar i galoppen dvs jag måste lära mig att sitta stilla i sadeln. 

Julkalendern -Hjälm eller inte

Lucka nr 15

För mig är det en självklarhet att rida med hjälm. Det är som att köra bil utan bälte - big no no. Jag måste faktiskt erkänna att en gång för en eller två vintrar sen så konstaterade jag att då jag kom tillbaka från ridturen hade jag ridit endast med mössan på mig. Tanken hade inte fallit en ändå gång under ridturen utan först då jag hoppade av och skulle ta bort hjälmen.

Julkalendern - Värsta ridturen

Lucka nr 14

 Det måste vara den på Island då jag skulle rida en 6 årig ganska stark valack men mycket motor. Vi skenade säkert 2-3 gånger under ridturen. Jag förstod ju inte att sitta av eftersom vi mellan racerna hade en bra och kontrollerad kontakt, tyckte jag. Mycket halter och tempoväxlingar. Det var första och hittills sista gången jag suttit på en häst och varit rädd och känt att jag har ingen kontroll.

 

Julkalendern - Beskriv din drömhäst

Lucka nr 11

Jag såg för ett par år sen en bild på en islandshäst som var svart och så hade han vita strumpor på alla fyra benen, i övrigt svart. Jag blev tagen av denna skönhet och tänkte att en dag ska jag ha en häst som ser ut så.

För 1 ½ år sen så föddes en sån kille hos min väninna. Fyra vita strumpor och ett hjärta på manken. Genast jag såg honom sade jag att jag ska köpa honom sen, hon får inte sälja till någon annan. För tillfället går han som hingst med kompisar och växer upp får se då han är fyra år, kanske min dröm går i uppfyllelse :)

Vackra Tjaldur <3

Lynnet då hos drömhästen; samarbetsvillig, lättlärd, positiv, lätt töltad, 5-gångare men egen motor, bra broms, lugn i all hantering, trivas att stå i transporten ;) . En spirit över medel och en wow effekt häst drömmer jag om :) Jag vill gärna ha en häst i framtiden som jag kunde åka på mindre tävlingar på.

Julkalendern - Hur familj och vänner ser på ditt hästande

Lucka nr 10

 

Jag växte upp bredvid ett stall med 3-7 travhästar under hela min uppväxt så det blev naturligt att jag hängde där samt att jag började rida på ridskola då jag var gammal nog. Min föräldrar var inte så jätte positiva men de gjorde så jag kunde rida varannan vecka samt åka på ridläger varje sommar. Så höll det på tills jag var ca 18 år...

I vuxen ålder då jag bestämde mig att ta upp hästintresset igen och prova Dúna som foderhäst så var det egentligen ingen som ifrågasatte. Ove har växt upp med hästintresserad mamma och syster så han visste vad det handlade om med häst i familjen. Mina föräldrar var inte kanske världens mest förstående, speciellt inte då jag berättade jag skulle köpa henne, men det var mitt beslut. Dúna och jag var som gjorda för varandra så det fanns inget annat alternativ än att hon skulle stanna hos mig <3

Mina vänner har även sagt att jag blev lugnare och "hittade mig själv" när jag skaffade Dúna. Tidigare flög jag utan att veta vad jag skulle göra men sedan hon kom in i mitt liv har jag min fasta punkt och jag det är jag tacksam över.

Ove och Dúna

Julkalender - Skador pga ridningen

 Lucka nr 9

Jag har inte fått direkta skador av ridningen som jag kommer ihåg... Inget värre än lite blåmärken och svullet knä. Ett par gånger har man väl fallit av så luften slagit ur en men inget värre än att man hoppat upp på hästen igen :)

Julkalender - Beskriv den viktigaste hästen du haft i ditt liv

I mitt instagramflöde dök en hästrelaterad julkalender upp. Nya ämnen att skriva om varje dag så tänkte att jag gör den på min blogg nu. Vi rivstartar redan på lucka nr 4... ;)

4 - Beskriv den viktigaste hästen du haft i ditt liv

Det är faktiskt Dúna. Hon är min läromästare både då det kommer till hästar och livet överlag. Hon har lärt mig så otroligt mycket och påpekat för mig mig om hur viktigt det är med respekt, tillit, tålamod, samarbete etc. Hon är rättvis och tydlig och man förtjänar hennes respekt. Hon skulle aldrig ge åt någon som bara tar av henne. Hon är en spegel av mig själv vilket har lärt mig att jag ska alltid se på mig själv innan jag dömer andra. Varje dag påminner hon mig om hur viktigt det är att leva i nuet och inte stressa fram saker. Vi finns, vi är och vi lever idag. Tillsammans uppskattar vi över dom små sakerna. Hon har även givit mig Snúdur som växer upp till en kille med hjärtat helt rätt plats. Dúna har varit en fantastisk mamma till honom. Ödet förde oss tillsammans och hon är den som kommer stanna vid min sida tills dagen hon somnar in oavsett vad som händer.

Ridning i manege

 Idag bar det alltså av till manegen. Dúna var på hugget redan från början och hon tyckte det var spännande och roligt. Hon pratade ganska mycket med hästen i speglarna ;) Jag är otroligt tacksam att Ami var med. Hon gav mig en ridlektion, massa tips och råd och under hennes instruktioner så gick Dúna super fint. Det är lätt att rida Dúna om man kan rida för då gör hon också rätt. Gör man själv fel eller är orättvis mot henne så vägrar hon samarbeta. Det är en egenskap jag älskar hos henne! Man lär sig så otroligt mycket!

Saker jag får tänka på framöver är:
- Aktivera hela hästen och se till att hon har med sig bakkärran. Speciellt i galoppen och tölten märks det. Det är något vi absolut måste träna på i vinter!
- Tygelkontakt/stöd på tygeln. Ett stort problem för mig är att hålla i tyglarna och hålla stödet för Dúna. Det är väldigt orättvist mot henne då jag ger efter hela tiden då hon söker stödet.
- SITT STILLA I GALOPPEN! :)

Transporteringen då... Hemma var det inga problem att lasta. Konstaterade vid manegen att hon inte ätit höet eller brödet som fanns i transporten för henne men hon hade ju också ätit frukost precis innan vi åkte. Då vi skulle hem var hon skeptiskt. Dúna visar aldrig stress utåt. Hon fryser och vill titta runt sig, helst ta en sväng på byn för att titta runt sig riktigt noga. Sista tiden hemma har jag vallat in henne och det har funkat idag började hon skaka massor på huvudet då jag gjorde det = jag pressade henne för mycket, hon blev stressad och vill inte. Jag gick in i transporten och lockade på henne. Hon kom in om maten var på golvet men jag såg på henne att hon tänker inte lägga huvudet över bommen för då stänger vi luckan bakom henne. Så jag tog bort fram bommen och lät henne komma in i transporten och stå och äta från golvet framme i transporten = ingen bom som stängdes strax bakom rumpan på henne. Vi stängde där bak och sen backade jag henne och vi satte på frambommen igen. Det gick fin fint :) Då jag kom hem hade hon inte ätit någon mat alls i transporten så hon är väldigt stressad då hon står där fastän hon inte visar något utåt. Väl hemma ute på gården kunde hon genast äta hö igen...

Dagens utflykt tog 4,5 h från att vi började packa i bilen hemma tills jag lastat ur Dúna hemma igen. Det tog ca 1h 15 min att köra till manegen, en väg = 2,5 h för Dúna att stå i skumplådan. Red gjorde jag ca 45 min.

Ridhus tankar...

Imorgon ska jag och Dúna iväg till ridhus och rida om allt går som planerat! Det är första gången Duna ska gå i ridhus och tredje gången jag kommer att rida i ett ridhus. Lite nervöst känns det. Jag bli tom nervös av att rida på ridbana eftersom jag gör det så sällan, prestations ångest ;) Ami, som hänger med, har lovat att instruera mig ifall jag får black out. Morgondagens utflykt är främst ett test och vi gör det för skojs skull. Går det bra ska vi försöka ordna instruktör att rida för senare i vinter :)

Sist vi var på ridbana vägarde ju Dúna att röra på sig överhuvudtaget... Nu har ridningen gått super de senaste veckorna och senast idag tutade vi fram i taktfast tölt i is-slasket, jag med ett stort leende. Bara jag håller mina nerver i styr och rider som jag alltid gör så är jag säker på att det går bra. Blir jag nervös och glömmer bort hur jag ska rida så kommer Dúna agera därefter också. En prövning för oss båda (främst mig), men super roligt ska jag hur som helst bli :)

Mörkerkörning

 Igår var vi och red med hästarna i mörkret. Lite spännande är det att bege sig ut då det är kolmörkt och blött som igår men vi var två ryttare vilket gjorde att motivationen ökade hos oss båda. Dúna hade en super dag igår. Hon var väldigt lätt i handen och vi då vi töltade satt jag bara där och det kändes som vi svävade fram genom mörkret. En stor känsla av VI, jag litade på att hon tog sig fram i mörkret och hon litade på att jag gav henne möjligheten att göra det bästa utan att störa henne och att jag var med henne till 100%.

Reflexer, det kan aldrig bli för mycket, gäller alltid på ridning under höst och vinterkvällar :) Själv föredrar jag också någon självlysande lampa så syns man redan innan bilens strålkastare nått en.

Fotoshoot

 I september var Christoffer ut och fotade mig och hästarna. Jag hade länge drömt om fina bilder i motljus, bilder man kan göra som tavla på väggen. Det är alltid spännande att se om fotografen och man själv tänker på samma sätt då man förklarar hur man vill ha bilderna men Christoffer hade förstått exakt vad jag var ute efter :) Ännu har ingen av bilderna blivit tavla jag har ju så svårt att välja. Vilken tycker ni är finaste?

Christoffers hemsida hittar ni genom att klicka här!! Här hittar ni också många andra fina bilder han tagit.

11.11

DIY - lysande brösta

Denna har jag gjort i veckan. Köpte två hundhalsband med ledlampor i och sydde ihop dem med en slaktad reflexbrösta. Det blev super så nu kommer vi synas super under vinterns kvällsturer :)

Min pälsboll

Allt flyter på riktigt bra för Dúna och mig just nu. Jag försöker variera vår ridning med kondisträning, lyfta fötter offroad i skogen samt bågar och volter på åkern. Hon verkar väldigt nöjd med vår träning. Vi önskar oss lite mera snö bara. Vi har minusgrader och marken håller på att frysa till riktigt ordentligt.

Beridetbågskytte

 I lördags var jag ännu en gång till Stall Falisa för att prova på beridetbågskytte. Det gick mindre bra denna gång missade tavlan mest... Men samtidigt känner jag mig lite sugen på att handla en egen båge och börja öva hemma :)

Jag red fina islandshästen Pelle denna gång.

Miljöträning

 Vi håller på att bygga lite stall just nu... Golvet e klart och hästarna har fått testa gå på det. Lite spännande är det tycker både Dúna och Snúdur men med lite mat är det inte så svårt att trivas :)

Promenad med Snúdur

I fredags gick jag en promenad med min lill kille. Tanken är att han ska få följa med som handhäst snart. Kommer inte bli några problem han är väldigt följsam och uppmärksam då man leder honom. Sen då hela flocken är med så kommer det bli helt naturligt för honom att följa med. :)

"Sa någon nått om MAT?"

Såhär ser Dúna ut då man står och gosar i hagen och hon hör någon som praslar med höpåsen:

Två hästprylar jag vill ha just nu

En MmAir vojlock från Mink Horse of Denmark. Från att aldrig använda vojlock under sadel använder jag nu varje dag vojlock. Har konstaterat att det skyddar sadeln men har också insett innebörden men en bra vojlock/schabrak som faktiskt passar hästryggen/sadeln. Just nu använder jag bara min MiasRS vojlock men skulle ju vara roligt att får växla om mellan två. Denna låter ju bra och ser dessutom ut att ha en bra passform. 

Från hemsidan minkhorse.com :"State of the Art" schabrak med memoryskum under sadeln, vilket ger konstant tryckfördelning och stötdämpning. Undersidan är fodrad med ett strukturerat micromesh, vilket säkerställer att schabraket ligger stilla och fördelar och transporterar bort fukten från hästens rygg, så denna alltid ar torr. På toppen av schabraket finns ett nät, som ger ventilation och frisk luft under schabraket"

Micklem träns! Detta omtalade anatomiska träns ligger fortfarande på min vill ha lista. Efter en titt på skatteåterbäringspappren insåg jag att det ser ut som att Dúna för tredje julen i rad kommer att få ett träns i julklapp! ;)

Morgonhö

 I hagen har jag nu en flock på 4 hästar. Två är mina egna och två inhyrda. Jag tycker det är en perfekt flock nu. De trivs otroligt bra tillsammans och det är bra harmoni i flocken. Ofta då morgonhöet delas ut så står alla 4 och äter ur samma hög fastän det finns flera höplatser att välja på :)

Zamsara är ofta med då hästarna fodras. Hon måste hålla koll på att allt går bra till + att det är fina jaktmarker i hästhagen!

Ridlektion Helena / nr 9

 Idag red vi ännu en hopplektion för Helena. Tyvärr gick det inte riktigt  som förra gången... Inte ens i närheten. Dúna hade bestämt sig för att stå fastfrusen och protestera mitt på ridplanen största delen av vår 30 minuters lektion. Då hon gick fram var hon väldigt väldigt seg... 

Det fanns många möjliga orsaker till segheten idag. Hon har stått 3 dagar i hagen utan aktivering, vi red inte med vår vanliga sadel, jag prövade ha benskydd på henne i början vilket hon inte alls är van med, delar av hennes flock stod stilla mitt på ridbanan.... Nya tag nästa gång!

Ett av våra skutt vi lyckades åstadkomma idag!

Dagarna rullar på...

 Inte mycket händer här förutom det vanliga. Det märks på Duna att hösten är här, hon är lite spralligare och busigare än vanligt i ridningen. Hon är också väldigt duktig!

Mindre duktig var hon här om dagen då hovslagaren var ut... Så pass mindre duktig att hon fick skor fram och avskodd bak. Helt enkelt är super dålig dag för min känsliga dam.

Puss från Snudur å mig :)

Beridetbågskytte

I söndags prövade jag på beridedbågskytte för första gången på Stall Falisa. Först övade vi att skjuta från marken och sedan fick vi prova från hästryggen. Två gånger i skritt innan jag provade två gånger i trav/galopp. Hästen jag rider är nordsvensken Mumrik. Måste säga att lite blodad tand fick jag... Kanske en ny hobby ;) Måste prova på igen!!

Ridlektion Helena / nr 8

Igår var det dags för ridlektion igen. Första på hela sommaren!! Jag ville vi skulle prova på lite hoppning, sagt och gjort. Lektionen gick helt över förväntan! Dúna var super duktig och bjöd till jätte bra. Det märktes hur roligt hon tyckte det var, minst lika roligt som jag tyckte. Det kändes inte alls otäckt att hoppa och fastän Dúna inte fick avstånden korrekt varje gång så klarade vi oss riktigt bra. Vi hoppade en stunds denna gång dvs två hinder på raken. Jag vill hoppa främst för gymnastikens skull och för att stärka upp Dúnas kropp men en stor bonus blir det ju om vi båda tycker att det är roligt! :)

Lastträning

Lastträningen med Dúna har gått framåt. Förra veckan kunde vi lasta henne lugnt och sansat. Stänga bommen och rampen utan att hon spände sig. Sen åkte vi iväg en bit lastade ur och sen in igen och hem :) Det var inga problem alls! Nu är nästa grej på gång. Lasta två islandshästar för att kunna åka iväg på ridlektion tillsammans...

Båda är lite osäkra, blir arga om dom sitter fast och vill gärna backa ut av sig själva. Idag var första gången vi prövade ha i båda och det gick över förväntan. På bilden ser ni själva. Det gör mig så glad! Vi avslutade träning såhär och ska öva mera imorgon!