Sen då jag sitter på ryggen så känner jag efter hur hästen vill bli riden. Hur känns den för skänkeln, lat, pigg, svarar den på broms, tygeltag, sits osv. Hästar är väldigt olika tex min skogsmulle är trög och trygg (oftast, inte alltid), hon jobbar om man kräver det men gör inget extra ifall man inte förstår att be henne om det och hon stannar på ett "hooo" utan tygeltag eller att man släpper långa tyglar. Min tanke då jag sitter på hästryggen är idag att vi gör detta tillsammans. Jag "sitter inte och rider på en häst" utan vi är ett team som gör roliga saker tillsammans på den nivå som vi båda behärskar, och jag tycker det är viktigt att man litar på hästen man rider. Att den får en uppgift att bära fram mig lugnt och tryggt och jag litar på att den gör det i utbyte mot att jag rider följsamt och mjukt.
Min klippa. Jag litar på henne till 100% där hon bär fram mig. Hon anpassar alltid själv hastighet efter underlag vilket är otroligt tacksamt och det har räddad oss flera gånger då jag trott att man kunnat galoppera fram medan hon ansett att det varit för lerigt eller halt och då stannat börjat skritta. I början blev jag många gånger otroligt arg på henne för detta eftersom jag inte förstod varför hon stannade... Sen började jag se ett mönster. Hon berättar alltid för mig vad hon tycker och som hennes människa är det min uppgift att se till att jag bemöter henne med respekt och tar även hennes åsikter i tanke, inte bara mina egna. Dúna har varit hos mig nu 3,5 år och det skulle vara otroligt (HEMSKT!!) "roligt" att se film från vår första tid tillsammans, så otroligt många missförstånd har vi haft men hon har alltid förlåtit och jag har fått försöka igen tills jag lärt mig. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar