fredag 23 december 2016

Min ridfilosofi

Då jag träffar en ny häst och rider den så ger jag alltid hästen möjlighet att visa mig på vilket sätt den vill bli behandlad. Jag tycker det är viktigt att man visar respekt mot alla djur och inte bara "klampar på" och gör som man "alltid gör" med alla hästar/djur. Varje häst är en egen individ med egen personlighet. Jag tycker det är viktigt att fråga hästen "vem är du?" innan man börjar kräva olika saker av den.

Sen då jag sitter på ryggen så känner jag efter hur hästen vill bli riden. Hur känns den för skänkeln, lat, pigg, svarar den på broms, tygeltag, sits osv. Hästar är väldigt olika tex min skogsmulle är trög och trygg (oftast, inte alltid), hon jobbar om man kräver det men gör inget extra ifall man inte förstår att be henne om det och hon stannar på ett "hooo" utan tygeltag eller att man släpper långa tyglar. Min tanke då jag sitter på hästryggen är idag att vi gör detta tillsammans. Jag "sitter inte och rider på en häst" utan vi är ett team som gör roliga saker tillsammans på den nivå som vi båda behärskar, och jag tycker det är viktigt att man litar på hästen man rider. Att den får en uppgift att bära fram mig lugnt och tryggt och jag litar på att den gör det i utbyte mot att jag rider följsamt och mjukt.

Min klippa. Jag litar på henne till 100% där hon bär fram mig. Hon anpassar alltid själv hastighet efter underlag vilket är otroligt tacksamt och det har räddad oss flera gånger då jag trott att man kunnat galoppera fram medan hon ansett att det varit för lerigt eller halt och då stannat börjat skritta. I början blev jag många gånger otroligt arg på henne för detta eftersom jag inte förstod varför hon stannade... Sen började jag se ett mönster. Hon berättar alltid för mig vad hon tycker och som hennes människa är det min uppgift att se till att jag bemöter henne med respekt och tar även hennes åsikter i tanke, inte bara mina egna. Dúna har varit hos mig nu 3,5 år och det skulle vara otroligt (HEMSKT!!) "roligt" att se film från vår första tid tillsammans, så otroligt många missförstånd har vi haft men hon har alltid förlåtit och jag har fått försöka igen tills jag lärt mig. :)

fredag 16 december 2016

Julkalendern - Värsta ridovanan

Lucka nr 16

 Just nu har jag två ovanor jag verkligen borde träna bort.

1. Släpper på stödet på tygeln och rider med för långa tyglar. Jag kan ju inte förvänta mig och tro att Dúna gör det bästa om jag inte hjälper henne med stödet!!

2. Jag gungar i galoppen dvs jag måste lära mig att sitta stilla i sadeln. 


torsdag 15 december 2016

Julkalendern -Hjälm eller inte

Lucka nr 15

För mig är det en självklarhet att rida med hjälm. Det är som att köra bil utan bälte - big no no. Jag måste faktiskt erkänna att en gång för en eller två vintrar sen så konstaterade jag att då jag kom tillbaka från ridturen hade jag ridit endast med mössan på mig. Tanken hade inte fallit en ändå gång under ridturen utan först då jag hoppade av och skulle ta bort hjälmen.



onsdag 14 december 2016

Julkalendern - Värsta ridturen

Lucka nr 14

 Det måste vara den på Island då jag skulle rida en 6 årig ganska stark valack men mycket motor. Vi skenade säkert 2-3 gånger under ridturen. Jag förstod ju inte att sitta av eftersom vi mellan racerna hade en bra och kontrollerad kontakt, tyckte jag. Mycket halter och tempoväxlingar. Det var första och hittills sista gången jag suttit på en häst och varit rädd och känt att jag har ingen kontroll.

 

söndag 11 december 2016

Julkalendern - Beskriv din drömhäst

Lucka nr 11
Jag såg för ett par år sen en bild på en islandshäst som var svart och så hade han vita strumpor på alla fyra benen, i övrigt svart. Jag blev tagen av denna skönhet och tänkte att en dag ska jag ha en häst som ser ut så.

För 1 ½ år sen så föddes en sån kille hos min väninna. Fyra vita strumpor och ett hjärta på manken. Genast jag såg honom sade jag att jag ska köpa honom sen, hon får inte sälja till någon annan. För tillfället går han som hingst med kompisar och växer upp får se då han är fyra år, kanske min dröm går i uppfyllelse :)

Vackra Tjaldur <3

Lynnet då hos drömhästen; samarbetsvillig, lättlärd, positiv, lätt töltad, 5-gångare men egen motor, bra broms, lugn i all hantering, trivas att stå i transporten ;) . En spirit över medel och en wow effekt häst drömmer jag om :) Jag vill gärna ha en häst i framtiden som jag kunde åka på mindre tävlingar på.

lördag 10 december 2016

Julkalendern - Hur familj och vänner ser på ditt hästande

Lucka nr 10
 
Jag växte upp bredvid ett stall med 3-7 travhästar under hela min uppväxt så det blev naturligt att jag hängde där samt att jag började rida på ridskola då jag var gammal nog. Min föräldrar var inte så jätte positiva men de gjorde så jag kunde rida varannan vecka samt åka på ridläger varje sommar. Så höll det på tills jag var ca 18 år...

I vuxen ålder då jag bestämde mig att ta upp hästintresset igen och prova Dúna som foderhäst så var det egentligen ingen som ifrågasatte. Ove har växt upp med hästintresserad mamma och syster så han visste vad det handlade om med häst i familjen. Mina föräldrar var inte kanske världens mest förstående, speciellt inte då jag berättade jag skulle köpa henne, men det var mitt beslut. Dúna och jag var som gjorda för varandra så det fanns inget annat alternativ än att hon skulle stanna hos mig <3

Mina vänner har även sagt att jag blev lugnare och "hittade mig själv" när jag skaffade Dúna. Tidigare flög jag utan att veta vad jag skulle göra men sedan hon kom in i mitt liv har jag min fasta punkt och jag det är jag tacksam över.

Ove och Dúna

fredag 9 december 2016

Julkalender - Skador pga ridningen

 Lucka nr 9
Jag har inte fått direkta skador av ridningen som jag kommer ihåg... Inget värre än lite blåmärken och svullet knä. Ett par gånger har man väl fallit av så luften slagit ur en men inget värre än att man hoppat upp på hästen igen :)

söndag 4 december 2016

Julkalender - Beskriv den viktigaste hästen du haft i ditt liv

I mitt instagramflöde dök en hästrelaterad julkalender upp. Nya ämnen att skriva om varje dag så tänkte att jag gör den på min blogg nu. Vi rivstartar redan på lucka nr 4... ;)

4 - Beskriv den viktigaste hästen du haft i ditt liv

Det är faktiskt Dúna. Hon är min läromästare både då det kommer till hästar och livet överlag. Hon har lärt mig så otroligt mycket och påpekat för mig mig om hur viktigt det är med respekt, tillit, tålamod, samarbete etc. Hon är rättvis och tydlig och man förtjänar hennes respekt. Hon skulle aldrig ge åt någon som bara tar av henne. Hon är en spegel av mig själv vilket har lärt mig att jag ska alltid se på mig själv innan jag dömer andra. Varje dag påminner hon mig om hur viktigt det är att leva i nuet och inte stressa fram saker. Vi finns, vi är och vi lever idag. Tillsammans uppskattar vi över dom små sakerna. Hon har även givit mig Snúdur som växer upp till en kille med hjärtat helt rätt plats. Dúna har varit en fantastisk mamma till honom. Ödet förde oss tillsammans och hon är den som kommer stanna vid min sida tills dagen hon somnar in oavsett vad som händer.

torsdag 1 december 2016

Ridning i manege

 Idag bar det alltså av till manegen. Dúna var på hugget redan från början och hon tyckte det var spännande och roligt. Hon pratade ganska mycket med hästen i speglarna ;) Jag är otroligt tacksam att Ami var med. Hon gav mig en ridlektion, massa tips och råd och under hennes instruktioner så gick Dúna super fint. Det är lätt att rida Dúna om man kan rida för då gör hon också rätt. Gör man själv fel eller är orättvis mot henne så vägrar hon samarbeta. Det är en egenskap jag älskar hos henne! Man lär sig så otroligt mycket!


Saker jag får tänka på framöver är:
- Aktivera hela hästen och se till att hon har med sig bakkärran. Speciellt i galoppen och tölten märks det. Det är något vi absolut måste träna på i vinter!
- Tygelkontakt/stöd på tygeln. Ett stort problem för mig är att hålla i tyglarna och hålla stödet för Dúna. Det är väldigt orättvist mot henne då jag ger efter hela tiden då hon söker stödet.
- SITT STILLA I GALOPPEN! :)


Transporteringen då... Hemma var det inga problem att lasta. Konstaterade vid manegen att hon inte ätit höet eller brödet som fanns i transporten för henne men hon hade ju också ätit frukost precis innan vi åkte. Då vi skulle hem var hon skeptiskt. Dúna visar aldrig stress utåt. Hon fryser och vill titta runt sig, helst ta en sväng på byn för att titta runt sig riktigt noga. Sista tiden hemma har jag vallat in henne och det har funkat idag började hon skaka massor på huvudet då jag gjorde det = jag pressade henne för mycket, hon blev stressad och vill inte. Jag gick in i transporten och lockade på henne. Hon kom in om maten var på golvet men jag såg på henne att hon tänker inte lägga huvudet över bommen för då stänger vi luckan bakom henne. Så jag tog bort fram bommen och lät henne komma in i transporten och stå och äta från golvet framme i transporten = ingen bom som stängdes strax bakom rumpan på henne. Vi stängde där bak och sen backade jag henne och vi satte på frambommen igen. Det gick fin fint :) Då jag kom hem hade hon inte ätit någon mat alls i transporten så hon är väldigt stressad då hon står där fastän hon inte visar något utåt. Väl hemma ute på gården kunde hon genast äta hö igen...
Dagens utflykt tog 4,5 h från att vi började packa i bilen hemma tills jag lastat ur Dúna hemma igen. Det tog ca 1h 15 min att köra till manegen, en väg = 2,5 h för Dúna att stå i skumplådan. Red gjorde jag ca 45 min.